Jag längtar till helgen. Och hej jag lever! Inte för att det har varit en så svår vecka precis. Dock har vi haft bortfall av lärare på skolan så det kommer bli en intressant vecka. Men jag känner att om jag klarar av morgondagens förmiddag så kan jag hova in veckan och säga BRA JOBBAT! Kan ba kläcka och säga att torsdagar kommer vara en smula jobbiga i själen. Att som ensam "lärare" dra med sig hela skolan (minus 13) med bussen till Hörnefors för att sedan bada och ta hem dom igen. Det känns som ett mega-lou-bega-projekt i mina öron. Dock kommer det säkerligen att stärka mitt självförtroende och öka på min respekt en del - eller helt tvärt om.

Är det inte lite sjukt? Att ställa sig på scenen inför några hundra pers känns som en fis i rymden. Medan detta känns som ett PA100.